Artiklar

Journalistkonferens i en stad som brottas med munkavle

Aten, Grekland. Trevliga människor, god mat, blommande fruktträd och uråldriga marmorpelare. Allt detta kommer i samma paket med ekonomisk kris, enorm invandring och det andra minst pressfria landet i Europa.

Mitt första personliga möte med Greklands huvudstad skedde via den årliga omkringresande journalistkonferensen FEJS AC som ordnas av Forum for European Journalist Students. FEJS är en icke-vinstdrivande organisation som uppstod i slutet av åttiotalet för att gynna utbytet av information och arbetserfarenhet mellan unga, europeiska journalister.

I år samlades ungefär hundra deltagare till konferensen för att delta i föreläsningar, workshops och debatt kring temat “stereotypier, exklusion och högerpopulistisk retorik i Europeiska medier”. Med en viss ödmjukhet inför min okunskap om Grekland (utöver det historieböckerna säger om demokrati, filosofi och olivträd) kan jag ändå påstå att Aten var en passande plats att samlas kring ett sådant tema.

Konferensdeltagarna från hela Europa fick ta del av den antika grekiska kulturen. Här lyssnar en liten del av gruppen på en guide vid Akropolis.

Konferensdeltagarna från hela Europa fick ta del av den antika grekiska kulturen. Här lyssnar en liten del av gruppen på en guide vid Akropolis.

Ökat polisvåld

Från 2009 till 2014 sjönk Grekland nästan sextio platser på Reportrar utan gränsers ranking över pressfrihetens status i världen. Till i år har situationen förbättrats, men Grekland befinner sig ännu på 91:sta plats som är den lägsta placeringen i Europa efter Bulgarien.

 Aris Hatzistefanous var en av många föreläsare på den sex dagar långa journalistkonferensen FEJS AC i Aten.

Aris Hatzistefanous var en av många föreläsare på den sex dagar långa journalistkonferensen FEJS AC i Aten.

Den en veckas långa konferensen inleddes med en introduktion till de grekiska medierna i nuläget av Aris Hatzistefanous. Den ekonomiska krisen har försämrat de grekiska mediernas möjlighet till mångfald, men även inflytande av högerpopulistiska partier som Gyllene gryning har haft stor inverkan på mediernas retorik. Också polisvåld mot journalister och demonstranter har ökat, utan konsekvenser från regeringen.

– I fem års tid har anarkister dödats och blivit slagna på gatan. Först när en kändis blev nerslagen var det någon som ens reagerade lite, trots att det här hör till arbetarklassens dagliga problem, säger Hatzistefanous.

Uppmärksamma maktstrukturerna

Hazistefanous tycker att det är en underdrift att kalla Gyllene Gryning enbart för högerextremister när en del av medlemmarna har setts bära svastikor. Med en växande högerextremism i hela Europa borde journalisterna våga utmana den med en modigare retorik.

I Grekland råder det å andra sidan en viss självcensur eftersom medierna känner att de inte kan hävda sig mot populistiska finansiärer. Det viktigaste är enligt Hatzistefanous att få till stånd bättre utbildning för journalister och att det skulle ordnas tillfällen som uppmärksammar problemen och tillåter att diskutera dem öppet.

– Att undvika orden “nazism” eller “fascism” och istället skriva om partierna som enbart nationalistiska är att sopa vägen för dem. Ingen har längre möjligheten att ha andra åsikter. Det är inte lätt när mediefolk är rädda för att förlora sina jobb. Även journalister måste få mat på bordet, säger Hatzistefanous.

Problematisk flyktingpolitik

Konferensen hade många olika teman och samma dag som en gästföreläsare pratar om de stora flyktingströmmar som drar in över Europa, kommer nyheten om att 700 personer har dött i en ny flyktingkatastrof utanför Italiens kust. Aten har precis som Turkiet, Spanien och Italien stor tillflyttning och mängden papperslösa på gatorna ökar.

Dagen då det ordnas en videoworkshop bestämmer sig min grupp för att försöka träffa en immigrant och få höra om hens vardag i Aten. Trots att vi bara har fyra timmar på oss har vi inga svårigheter att hitta någon som ställer upp. “Johnny” säljer armband på ett välbesökt torg.

– Att bo i Aten är ett helvete. I mitt hemland var jag husmålare. Man vill jobba så att man kan göra rätt för sig och flytta härifrån, säger han.

“Johnny” har bott Grekland i två år och suttit i fängelse en stor del av tiden. Han får varken jobb, uppehållstillstånd eller de papper som behövs för att han ska kunna lämna Aten. Hans situation klassas inte som akut eftersom det inte pågår ett krig i hans hemland, men det är ändå omöjligt för honom att återvända. Situationen är ett status quo som gör att han inte kan förändra något i sitt liv, och den liknar många andras.

Hatzistefanous är orolig för vad den högerextrema politikens frammarsch kommer att ha för konsekvenser för den eurpeiska flyktingpolitiken.

– Vad är en äkta nation? Var dras gränserna och hur kan man ens bibehålla det? Man måste se samhället som ett ekosystem, inget går framåt utan utbytet av kunskap. Stunden EU och Grekland stänger gränserna kommer vi att skapa en öken för vår civilisation, säger Hatzistefanous.

Journalistikens ansvar

Det mest påtagliga samhällsproblemet i Grekland är ändå den ökande fattigdomen. Den ekonomiska krisen kom, men inga lösningar har ännu på allvar tagit fotfäste. Enligt Hatzistefanous är journalisternas och deras rapportering också medskyldiga till att situationen enbart förvärrades efter krisen.

– De grekiska medierna spelade en stor roll i den ekonomiska konjunkturen. Det annonserades mycket från de grekiska bankerna och man uppmanade folk att ta lån, vilket bara gjorde skulden större. Medierna presenterade ensidiga lösningar, med understöd från EU och IMF, säger Hatzistefanous.

I Grekland är det rätt vanligt att tv och papperstidningar är människors enda nyhetskällor. När inte alla har ständig tillgång till webbnyheter blir det också lättare att styra människor i likartade tankebanor. Hatzistefanous säger att folk fortfarande tror på medierna, men att det håller på att ske en förändring.

– Journalisten har det mest hatade yrket i hela Grekland. Men jag är stolt över det grekiska folket. De förstår hur korrupta medierna kan vara.

Text & foto: Sara Östman, Journalistik

Publicerad i Soc&komposten maj 2015

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s