StudOrg

Emotionell berg-och-dalbana med gulisarna

Det är mitten av september och en trött gulispapi blickar tillbaka på vad som varit de stressigaste två och en halv veckorna på hela året. Början av gulishösten är ökänt fullpackad med allt från kursanmälningssessioner till picknicka till den första sitsen.

Ett av de vanligaste klagomålen gulisar har mot slutet av hösten när det börjar vara dags att ta in feedback är ”det händer helt för mycket i början”. Det stämmer, de första två och en halv veckorna är alldeles fullpackade med precis allt man kunde tänka sig som har ens lite att göra med studier och studieliv.

Men det hör till. I början är det viktigt att man får all information så man vet ren från början att Weboodi är någon form av verktyg man använder på uni. Det är viktigt att ha picknickar och karaoken och gulisintagningar så alla får lära känna varandra på roliga evenemang och få en smak på vad allt för skoj universitetsstuderande hittar på.

Hösten som gulis och hösten som gulispapi är förvånadsvärt lika. Orsakerna är drastiskt olika, men många av de känslor jag upplevt här i början av hösten har jag också sett hos många av gulisarna. Stress och nervositet jo, men också glädje och njutning där emellan. Vi sitter i samma emotionella berg-och-dalbana, gulisarna och jag.

Förra hösten var jag tutor. Det var skitkul, jag rekommenderar till 130 % åt alla gulisar att söka till tutor när det gäller. Det var härligt att få vara med om en till gulishöst, lära känna nya gulisar, och känna att man var till någon form av nytta för föreningen. Men det kändes som att jag inte var färdig med gulnäbbsutskottet (GU) så när höstmötet visade sitt ansikte sökte jag posten som gulispapi.

GU "representerar" på StudOrgs skåttissits på våren.

GU ”representerar” på StudOrgs skåttissits på våren. Fler foton på StudOrgs Flickr (StudOrg Paparazzi).

I min sångbok har min vise företrädare Ellen skrivit att ”Tutorer förstår inte GU i sin helhet”. Trots att det är snäppet dramatiskt finns det en sanning i det. Som gulispapi har jag stött på aspekter av evenemangsfixande som jag aldrig skulle ha drömt om att tänka på när jag själv var tutor. Nervösa sammanbrott och magsår (obs! Inte riktiga magsår, dem dör man av) har varit ständigt återkommande symptom. Har poken fått klara instruktioner? Finns det mjölk också till efterfesten? Har baren vi ska till förstått hur många av oss som kommer? Måste Krista pätee åt mig hela tiden? (skämt skämt Krista har varit fantastisk men wtf give me a break nån gång :P)

MEN! Antingen trots eller tack vare (mycket oklart vilkendera det är frågan om) har alla evenemang blivit av. Dessutom har den överväldigande feedbacken varit ”vitsis så jag hade roligt, sjukt bra fixat, tack för det här!” Och det är i de stunderna, när man sitter på gulissitsen och helan har gått och inser att man gjort allt man kan, som man tittar runt och ser en massa gulisar som har roligt, sjunger och skrattar. Då känns all den där stressen, allt det där petande och jäktande på tutorerna att de ska vara på plats helt för tidigt, så värt det. Då lutar man tillbaka i sin stol och smuttar på sin småljumna A Le Coq och tänker ”fan så bra att dom har roligt åtminstone”.

Och processen upprepas inför varje evenemang. Varje gång är det lika fantastiskt att se att allt fixande och planerande verkligen leder till att gulisar har det roligt. Stressen kommer också varje gång, men det hör till. Det gör njutningen så mycket skönare.

"Master of Puppeteers"-Nurmi på GulisMoj 2014. Foto: Lilian Tikkanen

”Master of Puppeteers”-Nurmi på GulisMoj 2014. Foto: Lilian Tikkanen

Så nu i mitten av september sitter en trött, men mycket nöjd, gulispapi och blickar framåt på vad som ännu återstår av gulishösten. Några små evenemang finns där ännu, men ett stort: GulisMoj. Och det kommer att bli stressigt och jäktigt och jag kommer att få magsår igen. Men det kommer att bli alldeles skitkul och värt det på precis alla vis.

Axel Nurmi, gulispapi

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s