HU & HUS / Soc&kom

Soc&kom rullar vidare trots nedskärningar och högskolereform

Ett dussin studerande träffade rektor Mirjam Kalland, förvaltningschef Rita Wickholm och prorektor för utbildningsfrågor Henrika Zilliacus-Tikkanen för att diskutera nedskärningarna och Stora hjulet i Soc&kom onsdagen den 14 oktober. Situationen är allvarlig men inte akut.

Stora hjulet är en process som börjat före nedskärningarna. Dessa två påverkar till en viss mån varandra, men är två alldeles skilda saker. Det poängterades flera gånger under diskussionen. Kalland inledde med att berätta om nuläget gällande nedskärningarna.

Regeringen har beslutat att dra ner resurser för utbildningen. Ända sen 1700-talet har det funnits ett system där universitetsapotekets vinst och apoteksavgift betalats tillbaka till Helsingfors universitet, då universitetet kunnat investera dessa pengar i utbildning. Nu har riksdagen beslutat att återbäringen till universitetet upphör, vilket skapar ett ungefär 29 miljoner euros glapp i ekonomin.

Samtidigt minskar statsstödet med ungefär 100 miljoner euro. Detta innebär att universitets styrelse väljer att skära ner på den största utgiften, vilket är förvaltningen. Det talas om att skära ner på förvaltningspersonalen med cirka 1200 anställda. I verkligheten är blir alla dessa personer knappas uppsagda eftersom en del exempelvis går i pension.

Just nu pågår samarbetsförhandlingarna vid universitetet fram till 30.11. Under förhandlingarna diskuterar man huruvida sparåtgärderna är lagliga och funderar på andra sätt att spara. Att utarbeta en plan för ett så här stort universitet tar mycket tid.

Soc&kom har fått budgetramar enligt vilka kommande årens budgetar planeras. Nästa år får högskolan gå på minus och underskottet täcks med överskott från tidigare år. Efter det tittar man närmare på följande års budget om ett år. I övrigt siktar Soc&kom på att spara på driftkostnader så långt det går; energi, printning, telefonräkningar, trakteringar, personalutveckling mm. innebär mycket utgifter. Soc&kom har också fått instruktioner om att minska på utomstående timlärares undervisning, vilket innebär att den egna undervisningspersonalen får undervisa mera.

Soc&koms budget presenterades åt personalen måndagen 19.10. Den uppvisar ett rejält underskott vilket täcks med flera tidigare års överskott som finns till för situationer som denna. Högskolans styrelse godkänner budgeten senare i höst. Situationen är allvarlig, men inte akut. Det här årets kurser kommer att utföras som planerat med timlärare och allt, nästa läsår uppmärksammas noggrannare i ett senare skede.

Mer samarbete och bättre examina

Idén med Stora hjulet är att utveckla breda kandidatexamina som till och med kan överskrida fakultetsgränser, berättar Henrika Zilliacus-Tikkanen.

En av reformens principer är tanken om att utbildningarna blir bättre genom samarbete vilket kan ge forskare mer tid för sin forskning. Reformen är avsedd för att göra utbildningen bättre och tydliggöra vart olika program leder. Den ska förbättra samarbetet mellan lärare, ämnen och institutioner.

Reformen handlar alltså inte om pengar och nedskärningar. Exempelvis Åbo Akademi och Tammerfors universitet har redan gjort liknande förändringar som det talas om i Stora hjulet. Också vid Helsingfors universitets campus i Vik har man prövat vissa modeller.

Orsakerna till förändring finns bl.a. i branschens förändrade behov. Enligt Zilliacus-Tikkanen visar en snabb LinkedIn-sökning att största delen av examinerade journalistikstuderande inte jobbar med traditionell journalistik utan som kommunikationsansvariga eller motsvarande.

Ett magistersprogram där kompetenser som etniska relationer ska lyftas fram planeras till Soc&kom. Både gällande magistersprogrammet och diskussionen om utbildningen i allmänhet ska vetenskapsgrenen tydligt finnas kvar även om en del av studierna avviker från huvudämnet.

Det planeras också att ordna periodvisa kurser i större bitar, så kallade moduler. När antalet sökmål och hur det första studieåret ska se ut diskuteras, poängteras det att vi vill ha attraktiva sökmål som lockar till sig duktiga studenter, inte sökmål som skrämmer bort dem.

För att få sin röst hörd, lönar det sig alltså att påverka via organen vid högskolan. På Flamma redogörs för beslutsfattningen på Soc&kom, dess struktur och vem som är studentrepresentant i vilken nämnd. Kalland anser att det är viktigt att få synpunkter på vad vi studerande anser om saker. Hon tar gärna emot dem till exempel via e-post. I och med att det är universitetets styrelse som fattar de slutliga stora besluten, kan man bra hålla sig uppdaterad med Flamma-sidan.

Många frågor åt förvaltningen

Frågorna besvarades av rektor Mirjam Kalland, förvaltningschef Rita Wickholm och prorektor för utbildningsfrågor Henrika Zilliacus-Tikkanen.

Var är det Soc&kom tänkte göra inbesparingar ifall nedskärningarna blir ett faktum? Hur motiveras just dessa besparingar?

Driftkostnader, som redan nämndes. I första hand försöker vi på sådant som inte berör personalen direkt. Vi måste nog ändå betala exempelvis hyror, överallt kan man inte dra ner på driftkostnader, så det finns också en risk att docenter försvinner.

Vad betyder nedskärningarna för svenskans ställning vid universitetet?

Både Soc&koms och och svenska professurers ställning vid universitetet är lagstadgad, enligt Kalland, därför kommer situationen inte åtminstone att ändras snabbt. Man ser i viss mån en retorik som ett visst parti odlar, som tränger sig in som rumsrent, nämnde Kalland, men universitetet stöder ändå tvåspråkighet.

Är nedskärningarna som det nu talas om fattade beslut eller förslag?

Apotekspengen behandlas ännu, eftersom vissa anser att beslutet är grundlagsstridigt, men den nuvarande regeringen tycks inte bry sig om det. Mycket kan ändra både åt det bättre eller sämre hållet mitt i allt.

Det nämndes anställningsstopp och att spara i små kostnader. Hur ser det ut med praktikanter vid Soc&kom och praktiklön?

Vi håller fast vid praktiken. Man kan också i fortsättningen göra sin praktik vid Soc&kom, under samarbetsförhandlingarna anställs dock inga nya praktikanter.

Vissa anser att undervisningen på svenska inte är på samma nivå som på finska, hur ska undervisningsnivån hållas hög?

Detta hör till en stor del ihop med Stora hjulet, där idén är att höja kvaliteten på undervisningen och ge studerande de färdigheter som behövs i arbetslivet. Ifall vi samarbetar mera med Statsvetenskapliga fakulteten kommer en del saker antagligen slås ihop, som undervisning och förvaltning, men det handlar om en större strukturreform, där det inte finns konkreta beslut eller svar ännu. Huvudsaken är att nedskärningarna i första hand drabbar förvaltningen och inte undervisningen och forskningen. Utgångspunkten är att förvaltningen på bästa möjliga sätt ska ge service åt studerande och personalen, detta kan tom. ses som en möjlighet om det görs på rätt sätt, påpekade Wickholm.

Ifall fakulteter slås ihop, finns det då en risk för att Soc&koms svenskspråkiga förvaltning försvinner med att “svenskspråkiga” personer anställs?

Vi kallar er [studerande] nog på barrikaderna om det behövs, inledde Kalland. Hon hänvisade också till universitetslagen, enligt vilken vi kommer att vara en autonom enhet vid Statsvetenskapliga fakulteten ifall vi går med där, ifall den ens finns kvar. Den praktiska skillnaden skulle knappast vara stor från hur det ser ut nu.

Ni hänvisar till lagen, finns det klimat för att ändra på lagen?

Enligt universitetets rektor Jukka Kola kommer HU inte att föreslå en lagändring, sa Kalland. Kanslern som i sista hand beslutar om lagändringarna lär inte heller gå med på att godkänna en lagändring gällande Soc&kom. “Så länge universitetet vill vara tvåspråkigt är vi ganska säkra, så jag har sovit gott om nätterna” inflikade Zilliacus-Tikkanen. Nästa år blir svårast ekonomiskt, men vi klarar det nog.

Betyder det i praktiken att ingen får sparken på Soc&kom?

Jag vågar inte lova något, men det är inte aktuellt just nu, svarade Kalland.

Kommer nedskärningarna också att påverka tiden efter de kommande fyra åren, blir det längre besparingar?

Det är en bestående minskning, som leder till en anpassningsprocess som får ta tid. Vi räknar med en basfinansiering som täcker basverksamheten, så försöker vi sköta resten med fonder och medelanskaffningar. Man måste hela tiden tänka strategiskt, vi kan exempelvis hitta synergieffekter som att lärare skulle samarbeta i sina kurser, alternativt förnya och digitalisera en del av undervisningen. Hur förtjusta är vi egentligen i traditionella föreläsningar? Det nämndes också att föreläsningar ju egentligen kommer från tiden det inte fanns böcker, och folk inte kunde läsa…

Tror ni att standarden vid universitetet kommer att sjunka i och med nedskärningarna?

Ärligt tror jag att standarden kan sjunka, när man inte kan bjuda in utomstående forskare till exempel, svarade Kalland. Det finns målsättningar som slår varandra på smalbenen. För att exempelvis upprätthålla internationellt samarbete med andra universitet kan man satsa på utomstående finansiering från fonder.

Vem fattar besluten i slutändan på Soc&kom?

Gällande utbildningsfrågor är det högskolans styrelse, medan rektorn fattar besluten om nedskärningarna. Det som behandlas i styrelsen kommer från diskussioner i huset, från bl.a. ämnesrådens möten. Det är alltså viktigt att studenter är viktiga inom sina ämnen för att få sin röst hörd.

Vilka är era roller i nedskärningarna och Stora hjulet?

Kalland svarade med att vi själva bestämmer hur vi gör gällande våra nedskärningar, men inte hur stora nedskärningar som görs. Gällande Stora hjulet planerar vi själva kandidat- och magistersprogram, antalet sökmål osv. Beredningen görs i ämnesråden, utbildningsrådet, och beslutet fattas av högskolans styrelse.

Varifrån kommer inspirationskällorna till reformerna, vilka länder, var finns det exempel där idéerna kommit från?

Internationella utvärderare har tittat på den finska undervisningen och konstaterat att vi tänker lite för mycket i silon, svarade Kalland. När man ser hur arbetslivet förändrats och grundskolan och andra stadiets utbildning också förändras, kan man märka att universitetet är kvar på 1970-talet i en viss bemärkelse. Zilliacus-Tikkanen kommenterade att det finns flera olika sätt att bygga upp en examen, men alla sätt verkar bra. Varför då inte pröva på något nytt?

Utbildningen håller inte samma nivå på svenska som på finska vid Statsvetenskapliga fakulteten, vi har inte vanan inne för att klara magisterstudierna där. Vissa söker direkt till fakulteten redan vid kandidatskedet för att nivån är högre, vad anser ni om detta?

Zilliacus-Tikkanen konstaterade att vi har olika upplägg, där fakulteten har mera teoretiska kurser, medan vi är mera praktiskt inriktade. Kalland kommenterade att det är viktigt att få färdigheterna att tänka vetenskapligt och vara källkritiska, men det mesta lär man sig ändå utanför studierna. Det finns många vägar, men man måste ha färdigheter att anpassa sig till ett samhälle som förändras.

Hur kommer den svenskspråkiga socialarbetar examina att påverkas av den planerade breda kandidat examen, ifall att den genomförs? Skyddas inte socialarbetarexamen av en relativt strikt lagstiftning?

Ja, vi har ett riksomfattande ansvar för att utbilda socialarbetare på svenska. I alla förslag på antal sökmål som diskuteras hålls intaget till socialt arbete skilt från de andra. I övrigt diskuteras det mycket huruvida alla första årets studerande borde ha ett gemensamt år och välja huvudämne vid slutet av första året, så som det görs exempelvis på ÅA och Hanken. Där dyker i sin tur frågan om det ska finnas kvoter för varje huvudämne, eller om man ska kunna välja huvudämnet fritt. Kan detta leda till att vissa ämnen får för få studerande? Samtidigt skulle en “tävling” antagligen sporra föreläsare att hålla intressanta föreläsningar för att locka studerande till sitt ämne. Zilliacus-Tikkanen kommenterade att det finns mycket rädslor i den pågående diskussionen, men att vi enligt henne ändå borde våga pröva på något nytt – vad är den värsta katastrofen?

Skulle denna stora förändring påverka valet av lärare? Kommer anställningsgrunderna att ändras?

Nej, de kommer inte att ändras. Redan nu uppmärksammas föreläsares pedagogiska talang mera än tidigare, och den ska fortsätta uppmärksammas.

Så till frågorna som antagligen berör oss alla studerande mest konkret – åtminstone just nu:

Vad kan vi göra? Vad lönar det sig att göra och vad har konkret mest skillnad nu?

— Ifall ni känner politiker, lobba direkt till dem så att riksdagen inte godkänner förslagen. Den största boven är utanför universitetet just nu. Man kan protestera mot nedskärningarna där de är, att kräva att Kola ska avgå är aningen absurt. Delta hellre mera där var besluten fattas och delta i den allmänna debatten, svarade Kalland.

Mer inforamtion hittar du på:

Soc&kom: https://flamma.helsinki.fi/portal/units/sockom?_nfpb=true&_pageLabel=P9800121561359108710853&contentId=HY286937&placeId=HY284973

(Flamma -> Soc&kom -> Om Soc&kom -> Organisation)

Info om förändringsprogrammet på Flamma, också på svenska: https://flamma.helsinki.fi/fi/muutosohjelma

Ellen Avellan, studie- och arbetslivsansvarig i StudOrg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s