Artiklar

Regerings spetsprojekt: att trakassera arbetslösa

Under de senaste veckorna har det gått en debatt, om inte särskilt vild så desto viktigare, inom och utom riksdagen gällande regeringens proposition om arbetslöshetsunderstöd och närmare sagt de nya krav som ska införas för att arbetslösa ska kunna fortsätta få sitt arbetslöshetsstöd. Om lagförslaget går igenom kommer varje arbetslös att vara tvungen att under ett tre månaders tidsintervall söka minst tolv arbetsplatser, eller med ord ungefär en per vecka. Om kraven inte uppfylls följer karens på bestämd tid, det vill säga man blir utan sitt understöd.

Detta kanske kan verka som ett skäligt krav på en relativt liten insats, men helt så enkelt och ensidigt är det inte. Som säkert många kommer ihåg trädde det vid årsskiftet i kraft en ny, i medier mycket polemiserar metod för att ”aktivera arbetslösa”. Varje arbetslös skall intervjuas med tre månaders mellanrum, och ifall man inte går med på detta följer karens på bestämd tid. Om inte annat verkar detta system åtminstone perfekt för att städa upp arbetslöshetsstatistik – utförandet av cirka en miljon intervjuer per år kommer enligt FNB att kräva cirka 350-550 årsverken. Vad kunde vara bättre en att anställa arbetslöshetens experter, långtidsarbetslösa själv, för att förhöra varandra?

Ett sådant exempel är Antti från Tammerfors som anställdes av TE-byrån för just detta uppdrag och intervjuades av YLE den 2.3.2017. Men alla är inte lika nöjda eller lyckligt lottade som Antti – samma dag intervjuades också teaterartesan och snuttarbetare Tiina som beskriver hennes upplevelser med TE-byrån snarare som ett ständigt övervakande från en modern spansk inkvisition. Orolig för att genom att ställa upp för intervjun avslöja att hon snuttjobbar och såldedes kan riskera tillrättavisning, vågar hon ändå berätta att hon uppfattar intervjuerna snarast som onödigt plågande, och i anonyma kommentarerna som YLE fått tag på instämmer flera:

”Karenssin uhalla pitäisi lähteä työkokeiluun, sinne missä olen pätkätöitä tehnyt. Eli ennen sain palkan, nyt muutetaan orjatyöksi.”

”Mitä jos sanon jotain väärin ja menetän tuet. Viimeksi kävelin sisään työttömänä renttuna ja poistuin mielenterveyskuntoutujana.”

Men hur gick det sedan? Det visade sig att utförandet av cirka en miljon intervjuer var för mycket och systemet överbelastades, så den logiska slutsatsen var att outsourca kontrollen till den arbetslösa själv, och så har vi kommit till dagsläge. Jag kan inte se hur dessa nya krav kommer att förbättra arbetslöshetssituationen i landet – mängden öppna arbetsplatser ökar ju inte fast man skulle skriva arbetsansökningar in i all oändlighet, förutom om man måste anställa någon för att läsa dem i samma stil som intervjuerna. Det enda detta ansökningstvång kan lyckas med är att tvinga arbetslösa till slavarbete under hot av karens, och så fortsätter den klassiska elitdemokratin sin gång med de fattiga som den tysta parten i samhällskontraktet som dikteras uppifrån.

Otto Pettersson, chefredaktör

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s